6:te februari 2024

Ett nytt år har hunnit fram till februari. Det snöar riktigt, men skall övergå till regn, så typiskt västkusten. När det kommer snö ligger den inte så länge utan det blir grått igen. Men vädret till trots så ha det nya året varit rätt hyfsat. Lilla Cleo var hos oss en vecka då matte och husse var i fjällen. Det var så roligt få besök av henne. Hon kände snabbt igen sig och fann sig till rätta.

Lisa ställde till det för sig före jul 2 december (tror jag det var) då var det någon av hundarna som tagit och tuggat på en kudde, dragit los sömmen på ca 75 cm. Jag fann ingen bit från kudden. Kollade hundarna men ingen mådde dåligt. Alla åt och drack som vanligt, alla gjorde i från sig som vanligt. Tills 18 december, då började Lisa hosta och liksom ”klykas”. Går ut i trädgården, kommer in med en lång tygbit inkapslad av avföring. Tar hand om det. Visst är det den saknade sömmen från kudden.

Risken var att det fanns mer kvar, samt att tarmen tagit skada av att ha en lång tygremsa i magen i 17 dagar. Det blev veterinärs besök där de behöll henne. De såg inget i tjocktarmen, förmodade då att eventuellt låg det nåt kvar i tunntarmen. Hon fick smärtlindring och medicin mot illamående. Avföringen var lös och blodblandad. Maten  hon åt upp fick hon upp direkt.

Dagen före julafton fick vi hämta henne, medicin för illamående, diet, uppblött mat (som valpar får). Det gick bra. men hon var riktigt illa ute. Hon trivdes på Slöinge/Hallands djursjukhus där hon charmade alla.

Där ser man hur lätt det händer en olycka. Vi hade tur, hon klarade sig utan men. Hoppas hon låter bli kuddarna efter detta.

Juvertumör

Sedan jag skrev sist har Stella blivit opererad för juvertumör som var av den elaka sorten. De tog bort två juver och förhoppningsvis hela området som var angripet. Veterinären bedömde att hon var helt frisk, både hjärta och lungor är bra. då kunde han operera henne, Operationen gick bra och efter 14 dagar tog de bort stygnen. Såret har läkt bra och visar ingen symptom på att det spridit sig. Även Charlie hade fått en tumör av den elaka sorten. Tumören hade angripit tassen, trampdynan. Operationen gick bra, de fick även ta bort sporren. Men var betydligt svårare att läka eftersom det inte finns så mycket hud på det området. Det tog nästan två månader innan ny hud hade bildats. Nu är det läkt och han kan springa runt som vanligt

I övrigt har det inte hänt så mycket, hösten kan vara trist. Här på västkusten är det mest stormar och skyfall med någon solig dag emellan. Men nu ser vi fram mot ett riktigt fint och lyckosamt år för alla

406871601_345296764789117_4489475531151442999_n 406775413_1551449515709732_8263385392169023930_n 406693282_1421495845433669_2546661342747029763_n

Kennnel Pic Me Up
Kennnel Pic Me Up

Äta kuddfodral är inte bra

I fredags var jag hemifrån några timmar kommer hem till min tre glada tikar. Vi äter  o sen går till TV rum för att mysa. Då upptäcker jag att ena långsidan på min prydnads/myskudde är borta. Hela sömmen är borta dvs en lång tygremsa. Tror det är Stacy som varit i farten, Kollar med djursjukhuset, avvakta säger de. Kräks hon så kom. Hon får vit sparris och blötlagd mat. Vilket hon fick dela med de andra två.

Natten förflöt utan problem. Dagen efter en lång promenad, bra för magen tänker jag.  Kommer hem och jag går till arbetsrummet för att göra lie kontorsjobb. Då kräks någon i hallen, Stacy tänker jag. Men så var inte fallet, det var Lisa som kräktes om o om igen. Gick ut i trädgården hon fortsätter kräkas. Ringer djursjukhuset – Kom hit säger de. Vi kör dit och de tar tempen o röntgar henne.  Jomenvisst, där i tunntarmen ligger det något. Hon får bli kvar för operation  och jag åker hem med tomt koppel. De ringer senare och säger att de skall röntga lite mer. Hör av sig innan operationen. Går ett tag och de ringer. Säger att vid sista röntgen har föremålet flyttat på sig och de skall försöka få ut det rätta vägen. Ytterligare ett samtal senare, WOW, de gav henne lavemang och lite annat. Därefter en promenad och då kom det ut, ca  70 cm lång tygremsa.

Hon slapp operation och jag blev lycklig. Hon fick sova över natten för observation, Dagen efter fick  hon mat och dryck, de kollade henne att hon avföring och tarmen fungerar som den skall. Klockan 13 fick jag åka hämta en överlycklig Lisa som hoppade upp i famnen, vägrade gå ner på golvet.

Hon togs emot av två glada hundar hemma. Ätandet av en kudde straffade sig. Men det slutade lyckligt.