Ett nytt år har hunnit fram till februari. Det snöar riktigt, men skall övergå till regn, så typiskt västkusten. När det kommer snö ligger den inte så länge utan det blir grått igen. Men vädret till trots så ha det nya året varit rätt hyfsat. Lilla Cleo var hos oss en vecka då matte och husse var i fjällen. Det var så roligt få besök av henne. Hon kände snabbt igen sig och fann sig till rätta.
Lisa ställde till det för sig före jul 2 december (tror jag det var) då var det någon av hundarna som tagit och tuggat på en kudde, dragit los sömmen på ca 75 cm. Jag fann ingen bit från kudden. Kollade hundarna men ingen mådde dåligt. Alla åt och drack som vanligt, alla gjorde i från sig som vanligt. Tills 18 december, då började Lisa hosta och liksom ”klykas”. Går ut i trädgården, kommer in med en lång tygbit inkapslad av avföring. Tar hand om det. Visst är det den saknade sömmen från kudden.
Risken var att det fanns mer kvar, samt att tarmen tagit skada av att ha en lång tygremsa i magen i 17 dagar. Det blev veterinärs besök där de behöll henne. De såg inget i tjocktarmen, förmodade då att eventuellt låg det nåt kvar i tunntarmen. Hon fick smärtlindring och medicin mot illamående. Avföringen var lös och blodblandad. Maten hon åt upp fick hon upp direkt.
Dagen före julafton fick vi hämta henne, medicin för illamående, diet, uppblött mat (som valpar får). Det gick bra. men hon var riktigt illa ute. Hon trivdes på Slöinge/Hallands djursjukhus där hon charmade alla.
Där ser man hur lätt det händer en olycka. Vi hade tur, hon klarade sig utan men. Hoppas hon låter bli kuddarna efter detta.