Redan januari 2026

Ibland går tiden fort, troligen för att det hela tiden händer så mycket. Min inloggning till hemsidan har strulat, nåt jag inte begriper mig på. Men just nu fungerar det i alla fall.

December är som december är, man förbereder sig inför jul o nyår. Men sedan kommer det alltid till andra saker. Den 4:de december fyllde vår första valpkull 10 år. Det var stor lycka den dagen. När värkarna började satt jag på golvet, Stella ställde sig på bakbenen och lade framtassarna på mina axlar, tog i, krystade och första valpen kom i mitt knä. Husse tog hand om valpen. Sen kom de övriga.

Den 12 december fyllde Lisas första valpkull 4 år, Vikingakullen. Minnet en vecka innan valpningen är så fint. Mitt barnbarn Ester skulle fylla 1 år 12 december och var hos mig. Vi hade ätit lunch och hon lade sig i hundbädden och somnade där. OK tyckte jag, hon sov så fint. Då kom Lisa stor och rund om magen. Var skall jag ligga? tänkte hon nog. Gjorde några varv runt bädden, trängde sig ner jämte Ester. Där sov de i långt över en timma. Fint minne. Valparna kom på Esters födelsedag. Kul!

Vi fick besök av valpköparna till Benji från den kullen. En pigg o glad Viking. Han fick hälsa på sin mormor Stella och moster Stacy allt var fint. Hans familj hade problem och ville ha hjälp av oss. Annandag Jul kom de tillbaka och då stannade Benji kvar för gott hos oss. Han har lite problem vid promenader. Rädd för bilar, skäller attackerar, skäller på cyklister, gående mm enligt hans ägare. Han är stressad och lätt orolig. Vi gör framsteg med honom. Han är världens goaste kille, hans stress har minskat betydligt. Vi går promenader där vi möter bilar på avstånd, vi har mött hundar. Nu senast mötte vi en liten liten söt tik. Benji tyckte väldigt bra om henne. Han känns trygg och mår bra här. Det känns extra fint för oss, det är snart ett år sedan gick Lisa, Benjis mamma tragiskt bort från oss.

Vart jag än går är han med. Våra två gamla tikar sover tillsammans med honom. Men vi fortsätter jobba med honom. Idag är det en NoseWork kurs som står på tur.

Stella har troligen halkat en dag när hon hoppat ner från soffan och haltade på höger framben i vilket hon har artros. Så besök till veterinär Kristina Widmark i Falkenberg. Troligen en sträckning benet och upp i nacken. Stella säger aldrig ”aj” hon visar inte smärta. Men hon fick smärtlindring och verkar pigg och glad. Leker med de båda andra varje morgon, då de har (IKEA) Rått jakt! Enligt veterinären är hon en pigg ”gamling”

Hösten har kommit

Hösten var fin i år, ovanligt varmt och skönt. Det blev långa promenader som även nu Stella orkade med och tyckte om. Vi har ju möjlighet att välja strandängar eller skog. Så beroende på vädret väljer vi vilken väg vi skall gå. Gärna upp i skogen, vilket Stella föredrar.

Vi var hos veterinären i oktober för att kolla Stellas hälsa. Vilket var intressant, i tidigt i våras/mars gjorde vi detsamma och besökte den veterinär vi haft sedan 1996 och litar på. Hon  bedömde Stella som väldigt frisk och med bra hjärta. Men tyckte hon behövde gå till tandläkaren. Då jag sett ett flertal hundar på Facebook som fått narkos under besök hos tandläkare ville jag inte utsätta henne för narkos, då snart 13 år gammal. Vid detta besök i slutet september, Stella fyllt 13 år,  till samma veterinär, påpekar hon åter besök till tandläkare. Eftersom Stella som älskat få pälsvård, borstas, kammas mm och tidigare stod på kö när jag hade pälsvård på Stacy, senaste tiden vägrat, gått och gömt sig, linkat och tydligt visat att hon vill gå hem vid promenaderna, så ville jag ha ny koll på henne.

Veterinären upplyste oss om att ifall hon kommer till tandläkaren och får sina tänder åtgärdade kommer hon att må bättre för att problemet hon har med tänderna påverkar hennes hälsa och  hur hon mår. Vi bokar tid hos tandläkare i november, som noga går genom hennes tänder. Hon fick dra två stycken, några andra var lösa och ”ramlade” ut. Besöket tog nästan två timmar, väl hemma fick hon vila.

Resultatet var otroligt bra. Nu vill hon ha pälsvård och hänger med på långa promenader utan att sätta sig på baken och vill hem. Veterinärens råd var helt rätt, vi fick en gladare och piggare hund. Nu är hon 13 år och 4 månader. Veterinärens slutord var, när en Cavalier King Charles Spaniel kommit upp i så pass hög ålder kan hon leva länge till.

Det känns otroligt roligt se henne springa med  glädje till dörren när vi skall ut på promenad.

 

I väntans tider – Valpar på gång

Så fantastiskt roligt valpar på gång. Det är Lisa/Pick Me Up Paulines bror Vincent, Kennel Pick Me Up Joseph, SE29096/2018. Lika social, underbar o go som Lisa. Han har många utmärkelse och har 3 år i rad varit Årets Allround cavalier,Cavalierssällskapet. Han är parad med Mynta, Myntalyckans kennel, SE35629/2022. Hon är en mentalt lugn och fin hund,, utbildad  skolhund, arbetar både i skolan och på bibliotek.
Valparna kan komma redan denna helgen. Skall bli så spännande och roligt. Kan inte bli annat än fina valpar.

Sommaren 2025 är nästan slut

Det har som vanligt gått lite för lång tid sedan jag var inne och skrev. Nu får jag försöka sammanställa sommaren. Sommaren har varit fin, lite för varm för hundarna ibland. Framförallt Stella som har fått mycket päls efter livmodersoperationen i augusti förra året. Nu börjar även Stacy få samma tjocka päls som Stella har. Får trimma dem med lite extra. Stella föredrar kortare promenader numera, Hon markerar så fint när hon vill hem, stannar, tittar på mig, vänder huvudet hemåt. När jag uppfattat det, vänder hon sig om med blicken hemåt.

Lisas bror Vincent/Pick Me Up Joseph har parats med Myntalyckans kennel, blir en fin kombination.

Stella har fyllt 13 år, vi hade ett litet kalas för henne. Hon tycker fortfarande om att leka, är pigg och frisk. Hon sover rätt mycket förstås, värmen gör väl sitt. Hennes bästa vän Charlie gick bort i maj. Han var då 13 år, problem med hjärtat och trött. Han fick somna in med hela sin familj inklusive min man Jan och mig. Ha varit ett hårt år, vi har förlorat både Lisa och hennes pappa Charlie.

Skönt ha en trädgård hundarna kan vara i, söka skugga när det blir för varmt. Stella älskar dricka vatten i dammen. Hon t o m väcker mig på natten för att gå ut och dricka vatten. Vattnet ur skålen i sovrummet nobbar hon ibland.

Nu är vi inne i september, luften känns rätt frisk och skön, fortfarande varma vinda och man kan njuta av härliga promenader ibland går Stella till och med runt udden, 2,5 km.

Livet går vidare

Stella har varit hos veterinären för en liten hälsokontroll. Hon blir 13 år den 25 juli. Veterinären kollade hjärtat UA, dvs bra hjärta. för en Cavalier är det väldigt bra, positivt. Hon gav veterinären gott intryck, pigg, rör sig bra, hon är frisk. Dock har hon ett trasigt korsband höger bak, samt artros på bl a höger fram. Men hon kan leva länge. Hon hör inget sen i vintras, men förstår oss ändå. Efter hennes livmodersoperation för snart ett år sedan har pälsen växt, hon liknar mest en liten rultig björnunge som vaggar fram med MYCKET och lång päls. Vi har börjat trimma pälsen på henne.

Stacy har repat sig från sin livmodersoperation, hon är pigg och glad, ärret efter operation av knutan på huvudet har läkt fint. Hon var hos tandläkaren som tog bort tandsten, inga tänder behövdes dras. Vita fina tänder, nu tandborstning. Men hur gör man det, när hon hela tiden tuggar efter tandborsten, böjer, rör på huvudet. Känns inte helt OK.

Nu ser jag fram mot en tid utan veterinärbesök eller andra olyckor mm. En skön fin sommar tillsammans.

Livmodersinflammation

En olycka kommer sällan ensam, benägen att tro på det. Sista två åren varit kantade av diverse ”olyckor” Stella fick juvertumör för ca två år sedan, operation gick bra, veterinären lyckades ta bort allt. Sen har det varit analsäcksproblem bl a för Lisa, men även någon gång för Stacy. Samt varit magsjuka, smittats, fått i sig nåt dåligt ute på promenader, Stacy och Lisa varit inlagda på djursjukhuset. Stella fick livmodersinflammation i slutet av augusti 2024, opererades akut och slutade bra. Lisa problem med analsäckarna jultid 2024, opererade bort analsäckarna i slutet av januari 2025, lyckad operation. Sen gick hon tragiskt bort 19 februari 2025. Stacy hade fått en knuta på huvudet, opererades 14 april 2025. Även den operationen gick bra. Men bara 5 dagar senare får  hon livmodersinflammation på påskaftonen.

Vi fick akut köra kl 22 på natten till Blå Stjärnan i Göteborg, numera finns den i Mölndal. Hon fick kateter satta, var trött och somnade. Det blev röntgen och konstaterat att hon måste opereras. Vi var hemma igen 04.30. På förmiddagen ringer personalen och berättar att natten varit okej, lite illamående av medicin,  operation efter kl 13 på påskdagen. Senare vid 17-tiden ringer veterinär Gustaf Svensson (den veterinär som 2009 opererade vår James Bond, då taket på hans ryggrad/kotorna hade sjunkit in och lagt nerverna i kläm, en stor ryggoperation. Lyckad operation) Han berättar att Stacy nu är opererad och allt gått bra, hon skall få komma hem på Annandag påsk. Tack och lov!

Hon som tyckte så illa om kragen efter operationen några dagar tidigare då de tog bort knutan på hennes huvud. Hon kunde/ville inte kissa, inte dricka vatten, kunde inte sova. Höll mig vaken nästan en hel natt. När vi tog av kragen blev hon lugn, samt hon kliade INTE på sitt sår och stygnen på huvudet. Nu återstår de att se hur det går med kragen efter denna operationen.

Blå Stjärnan Stacy
Blå Stjärnan Stacy

Kan konstatera att det är skönt man har en bra hundförsäkring, vad de sa på natten var att kostnad, tja mellan 50 000-60 000 kr. Mycket pengar, men djursjukhusen har, precis som sjukhusen för oss människor, stor och dyr utrustning för att kunna behandla och ge hundar mfl den vård de behöver precis som oss när vi hamnar på sjukhus. Tack och lov!

Lisa hemma

20250319_172535Det har nu gått mer än en månad sedan Lisa försvann och vi hittade henne på stranden, dvs min son hittade henne, vilket jag är evigt tacksam för. Men saknaden och tomheten är svår. Gick en promenad längs stranden idag. Tittar ut mot havet, tårarna kommer, där ute tog strömmarna henne några hundra meter bort till stranden där hon flöt upp på. Lyckliga över att hittat henne.

I veckan hämtade jag hennes fina urna och nu är den placerad hemma där vi ser den varje dag. Det är svårt fatta att hon är borta, hon var pigg, nyfiken, kelsjuk, ville alltid vara med där vi var. Tänker, VARFÖR, varför skulle detta hända dig?

Men det hjälper inte att tänka eller grubbla över det. Hon kommer för alltid ha en stor stor plats i våra hjärtan.

Lisa har lämnat oss

Ibland är livet hårt, man tror man lever i en mardröm. Vår Lisa har hastigt lämnat oss. Sorgen är outhärdlig.

LISAHon var på promenad med husse och syster Stacy. Sprang som vanligt på strandängarna, ut på den lilla udden i havet. Hon klättrade på stenar och livet lekte. Det var en dimmig, kall frostig dag, låg lite is på havet. Hon sprang längs strandkanten upp till stenpiren/bryggan. Plötsligt ser husse inte längre Lisa. Stacy är där, men Lisa är borta. Det är alldeles tyst.

Nu börjar vi söka, jag längs vägen hem, husse på halvön där de varit. Vi letar febrilt, får hjälp av andra , även duktiga sökhundar. Vi söker med drönare. Letandet fortsätter till efter kl 01. Dag 2 redan vid 8  på morgonen fortsätter letande, krypande under enbuskar, barnbarnen (4 o 10 resp.11,5 år) hjälper till. Inga resultat. Hela dagen fortgår letandet. Tar hjälp av värmekamera. På eftermiddagen sökhundar och till kvällen söker en förare med hund igen. Utan resultat. Dag 3, utsträcks sökandet till större område, men inga spår finns. Senare på dagen kommer en ID hund och dess förare. De följer Lisas spår från det hon började sin promenad. De  söker noggrant runt udden, följande Lisas glada promenad lite hit och dit. Spåret slutar vid bryggan i havet. Där är det slut.

Det som var min första tanke första dagen, hon älskar hoppa upp stenar, gärdesgård, fallna träd, balansen är suverän.  Men här vid bryggan är stenarna isbelagda och det är halt. Troligtvis har hon halkat och ramlat i havet. Hon går inte att hitta.

Dag 4, allt känns totalt hopplöst, hur skall vi hitta henne, det är strömt och is på havet. Då ringer min son, hon är hittad. Hon har förts av strömmen och högvattnet till en strand och när det blev lågvatten syntes hon på stranden. Hon är hittad. Stor glädje och lättnad. Hon lever inte längre, men vi får hem henne, tårarna rinner på oss alla.  Hon är hemma!

Hon får ligga i ett av favoritrummen, min mans, husses gym. Barnbarnen som letat kommer och de får ta farväl av Lisa. Liksom övriga familjemedlemmar och hundar dvs mamma Stella, syster Stacy och pappa Charlie gör. Det är en sorgens dag, många tårar rinner. Men hon ÄR HEMMA. Letandet är slut. Hon har hittat hem till Sessan och James, våra tidigare fina cavalierer.

En underbar hund, kär familjemedlem som så hastigt lämnade oss. Sorgen är svår att ta.

Lisa träffar Sessan och James
Lisa träffar Sessan och James

Nytt år

 

Som vanligt besök till My Dog i Göteborg. Återkommande varje år. I år ställde jag inte ut någon hund, däremot var Stella med dit för att ligga på bordet i Cavalierernas monter och var söt, bli klappad av barn och andra besökare. Hon har alltid tyckt kom att vara på utställning, så när vi gick ur bilen och in till mässan var det en glad hund, svansen viftade i ett som gick med raska steg. Däremot skulle Vincent/Pick Me Up´s Joseph son Viking/Petit Maxim William 10 mån, ställas ut för första gången på en stor utställning. Han fick fin kritik och 4:de plac.

Vincent skulle tävla i Nose Work och där tog han sitt första diplom i klass 2.

Vincent har för tredje året i rad utsetts till årets allroundcavalier. Han visar att cavalieren är inte bara en sällskapshund eller utställningshund utan passar även för Nose Work, rallylydnad och agility. Men han är även champinjon i viltspår. Hans ägare Marie Nilsson och hennes dotter är otroligt duktiga träna med honom. Jag känner mig stolt över dem och honom.