Nu är det påsk och dagarna innan var så sköna att vi satt ute på altanen i linne och bara ben, drack kaffe och njöt. Idag Skärtorsdag och dimma samt duggregn. Men vad gör det, hundarna trivs komma ut och gå i skogen . På ängarna går hundratals med gäss och det hörs. Benji visar tydligt att han är en fågelhund.
Snart april, tänker på den gamla ramsan April april jag kan lura dig dit jag vill 🙂
Ja att tiden går fort det har väl ni flesta redan upptäckt.Januari, februari försvann fort och nu är snart mars slut. Men det betyder ju att våren närmar sig. Hos oss har både lärkan och tofsvipan hörts precis som tranorna som trumpetar ute på åkrarna. Krokus, snödroppar och knoppar på buskarna vittnar om vårens framsteg.
Både Stella och Stacy har blivit trimmade, mest Stacy. De såg ut som små lurviga nallebjörnar när de lufsade fram. Nu är det lite bättre. Men det blir fler tillfällen på bänken för trimning. Får erkänna att jag behöver bli mycket bättre på att trimma cavalierer, men det har inte behövts tidigare. Benji var så vältrimmad när han flyttade hit, så han slipper att trimmas nu.
Många fördelar när han kom på grund av att han haft bukspottkörtelinflammation och äter specialkost max 10% fett.Detta innebär att han är en smal snygg kille. Samt att jag som brukade sticka till de två äldre tikarna nåt gott när jag åt ex frukost mm, har slutat med det eftersom Benji inte får något. Det i sin tur, om det nu bara beror på det, är att våra tikar numera är slanka och fina. Trots Stella 13 år 8 mån och Stacy 9 år 8 mån. Vad de tycker om det vet jag inte, förmodligen lite sura.
I går var Benji på veterinärs besök hos vår underbara veterinär Kristina på Evidensia. Hon har skött mina cavalierer sen den första dvs 1996, så många år vi känt varandra. Jag litar fullständigt på henne. Hon har träffat Lisa, Benjis mamma flera gånger. Lisa som så tragiskt gick bort i februari förra året. Hon gick igenom hans gamla journaler, kontrollerade hjärta, tänder, ögon mm. Allt utan problem, hjärtat var utan anmärkning liksom ögon. Däremot tänderna behöver ett tandläkarbesök hos Linda i Björkhult utanför Veddige, underbar veterinär.
Nu inväntar jag solen och värmen, härliga strandängs promenader.
Hösten var fin i år, ovanligt varmt och skönt. Det blev långa promenader som även nu Stella orkade med och tyckte om. Vi har ju möjlighet att välja strandängar eller skog. Så beroende på vädret väljer vi vilken väg vi skall gå. Gärna upp i skogen, vilket Stella föredrar.
Vi var hos veterinären i oktober för att kolla Stellas hälsa. Vilket var intressant, i tidigt i våras/mars gjorde vi detsamma och besökte den veterinär vi haft sedan 1996 och litar på. Hon bedömde Stella som väldigt frisk och med bra hjärta. Men tyckte hon behövde gå till tandläkaren. Då jag sett ett flertal hundar på Facebook som fått narkos under besök hos tandläkare ville jag inte utsätta henne för narkos, då snart 13 år gammal. Vid detta besök i slutet september, Stella fyllt 13 år, till samma veterinär, påpekar hon åter besök till tandläkare. Eftersom Stella som älskat få pälsvård, borstas, kammas mm och tidigare stod på kö när jag hade pälsvård på Stacy, senaste tiden vägrat, gått och gömt sig, linkat och tydligt visat att hon vill gå hem vid promenaderna, så ville jag ha ny koll på henne.
Veterinären upplyste oss om att ifall hon kommer till tandläkaren och får sina tänder åtgärdade kommer hon att må bättre för att problemet hon har med tänderna påverkar hennes hälsa och hur hon mår. Vi bokar tid hos tandläkare i november, som noga går genom hennes tänder. Hon fick dra två stycken, några andra var lösa och ”ramlade” ut. Besöket tog nästan två timmar, väl hemma fick hon vila.
Resultatet var otroligt bra. Nu vill hon ha pälsvård och hänger med på långa promenader utan att sätta sig på baken och vill hem. Veterinärens råd var helt rätt, vi fick en gladare och piggare hund. Nu är hon 13 år och 4 månader. Veterinärens slutord var, när en Cavalier King Charles Spaniel kommit upp i så pass hög ålder kan hon leva länge till.
Det känns otroligt roligt se henne springa med glädje till dörren när vi skall ut på promenad.
Det har som vanligt gått lite för lång tid sedan jag var inne och skrev. Nu får jag försöka sammanställa sommaren. Sommaren har varit fin, lite för varm för hundarna ibland. Framförallt Stella som har fått mycket päls efter livmodersoperationen i augusti förra året. Nu börjar även Stacy få samma tjocka päls som Stella har. Får trimma dem med lite extra. Stella föredrar kortare promenader numera, Hon markerar så fint när hon vill hem, stannar, tittar på mig, vänder huvudet hemåt. När jag uppfattat det, vänder hon sig om med blicken hemåt.
Lisas bror Vincent/Pick Me Up Joseph har parats med Myntalyckans kennel, blir en fin kombination.
Stella har fyllt 13 år, vi hade ett litet kalas för henne. Hon tycker fortfarande om att leka, är pigg och frisk. Hon sover rätt mycket förstås, värmen gör väl sitt. Hennes bästa vän Charlie gick bort i maj. Han var då 13 år, problem med hjärtat och trött. Han fick somna in med hela sin familj inklusive min man Jan och mig. Ha varit ett hårt år, vi har förlorat både Lisa och hennes pappa Charlie.
Skönt ha en trädgård hundarna kan vara i, söka skugga när det blir för varmt. Stella älskar dricka vatten i dammen. Hon t o m väcker mig på natten för att gå ut och dricka vatten. Vattnet ur skålen i sovrummet nobbar hon ibland.
Nu är vi inne i september, luften känns rätt frisk och skön, fortfarande varma vinda och man kan njuta av härliga promenader ibland går Stella till och med runt udden, 2,5 km.
Stella har varit hos veterinären för en liten hälsokontroll. Hon blir 13 år den 25 juli. Veterinären kollade hjärtat UA, dvs bra hjärta. för en Cavalier är det väldigt bra, positivt. Hon gav veterinären gott intryck, pigg, rör sig bra, hon är frisk. Dock har hon ett trasigt korsband höger bak, samt artros på bl a höger fram. Men hon kan leva länge. Hon hör inget sen i vintras, men förstår oss ändå. Efter hennes livmodersoperation för snart ett år sedan har pälsen växt, hon liknar mest en liten rultig björnunge som vaggar fram med MYCKET och lång päls. Vi har börjat trimma pälsen på henne.
Stacy har repat sig från sin livmodersoperation, hon är pigg och glad, ärret efter operation av knutan på huvudet har läkt fint. Hon var hos tandläkaren som tog bort tandsten, inga tänder behövdes dras. Vita fina tänder, nu tandborstning. Men hur gör man det, när hon hela tiden tuggar efter tandborsten, böjer, rör på huvudet. Känns inte helt OK.
Nu ser jag fram mot en tid utan veterinärbesök eller andra olyckor mm. En skön fin sommar tillsammans.
En olycka kommer sällan ensam, benägen att tro på det. Sista två åren varit kantade av diverse ”olyckor” Stella fick juvertumör för ca två år sedan, operation gick bra, veterinären lyckades ta bort allt. Sen har det varit analsäcksproblem bl a för Lisa, men även någon gång för Stacy. Samt varit magsjuka, smittats, fått i sig nåt dåligt ute på promenader, Stacy och Lisa varit inlagda på djursjukhuset. Stella fick livmodersinflammation i slutet av augusti 2024, opererades akut och slutade bra. Lisa problem med analsäckarna jultid 2024, opererade bort analsäckarna i slutet av januari 2025, lyckad operation. Sen gick hon tragiskt bort 19 februari 2025. Stacy hade fått en knuta på huvudet, opererades 14 april 2025. Även den operationen gick bra. Men bara 5 dagar senare får hon livmodersinflammation på påskaftonen.
Vi fick akut köra kl 22 på natten till Blå Stjärnan i Göteborg, numera finns den i Mölndal. Hon fick kateter satta, var trött och somnade. Det blev röntgen och konstaterat att hon måste opereras. Vi var hemma igen 04.30. På förmiddagen ringer personalen och berättar att natten varit okej, lite illamående av medicin, operation efter kl 13 på påskdagen. Senare vid 17-tiden ringer veterinär Gustaf Svensson (den veterinär som 2009 opererade vår James Bond, då taket på hans ryggrad/kotorna hade sjunkit in och lagt nerverna i kläm, en stor ryggoperation. Lyckad operation) Han berättar att Stacy nu är opererad och allt gått bra, hon skall få komma hem på Annandag påsk. Tack och lov!
Hon som tyckte så illa om kragen efter operationen några dagar tidigare då de tog bort knutan på hennes huvud. Hon kunde/ville inte kissa, inte dricka vatten, kunde inte sova. Höll mig vaken nästan en hel natt. När vi tog av kragen blev hon lugn, samt hon kliade INTE på sitt sår och stygnen på huvudet. Nu återstår de att se hur det går med kragen efter denna operationen.
Kan konstatera att det är skönt man har en bra hundförsäkring, vad de sa på natten var att kostnad, tja mellan 50 000-60 000 kr. Mycket pengar, men djursjukhusen har, precis som sjukhusen för oss människor, stor och dyr utrustning för att kunna behandla och ge hundar mfl den vård de behöver precis som oss när vi hamnar på sjukhus. Tack och lov!
Ibland är livet hårt, man tror man lever i en mardröm. Vår Lisa har hastigt lämnat oss. Sorgen är outhärdlig.
Hon var på promenad med husse och syster Stacy. Sprang som vanligt på strandängarna, ut på den lilla udden i havet. Hon klättrade på stenar och livet lekte. Det var en dimmig, kall frostig dag, låg lite is på havet. Hon sprang längs strandkanten upp till stenpiren/bryggan. Plötsligt ser husse inte längre Lisa. Stacy är där, men Lisa är borta. Det är alldeles tyst.
Nu börjar vi söka, jag längs vägen hem, husse på halvön där de varit. Vi letar febrilt, får hjälp av andra , även duktiga sökhundar. Vi söker med drönare. Letandet fortsätter till efter kl 01. Dag 2 redan vid 8 på morgonen fortsätter letande, krypande under enbuskar, barnbarnen (4 o 10 resp.11,5 år) hjälper till. Inga resultat. Hela dagen fortgår letandet. Tar hjälp av värmekamera. På eftermiddagen sökhundar och till kvällen söker en förare med hund igen. Utan resultat. Dag 3, utsträcks sökandet till större område, men inga spår finns. Senare på dagen kommer en ID hund och dess förare. De följer Lisas spår från det hon började sin promenad. De söker noggrant runt udden, följande Lisas glada promenad lite hit och dit. Spåret slutar vid bryggan i havet. Där är det slut.
Det som var min första tanke första dagen, hon älskar hoppa upp stenar, gärdesgård, fallna träd, balansen är suverän. Men här vid bryggan är stenarna isbelagda och det är halt. Troligtvis har hon halkat och ramlat i havet. Hon går inte att hitta.
Dag 4, allt känns totalt hopplöst, hur skall vi hitta henne, det är strömt och is på havet. Då ringer min son, hon är hittad. Hon har förts av strömmen och högvattnet till en strand och när det blev lågvatten syntes hon på stranden. Hon är hittad. Stor glädje och lättnad. Hon lever inte längre, men vi får hem henne, tårarna rinner på oss alla. Hon är hemma!
Hon får ligga i ett av favoritrummen, min mans, husses gym. Barnbarnen som letat kommer och de får ta farväl av Lisa. Liksom övriga familjemedlemmar och hundar dvs mamma Stella, syster Stacy och pappa Charlie gör. Det är en sorgens dag, många tårar rinner. Men hon ÄR HEMMA. Letandet är slut. Hon har hittat hem till Sessan och James, våra tidigare fina cavalierer.
En underbar hund, kär familjemedlem som så hastigt lämnade oss. Sorgen är svår att ta.
Efter ett långt uppehåll på grund av tekniska problem. Vi är nu framme i januari 2025, 2024 gick fort och det hände inte så mycket. Mest veterinärsbesök kändes det som.
Stella, som blir 13 år i år, har inga problem med sitt trasiga korsband, det händer ibland att hon haltar lätt, men hon visar ingen smärta. Tvärtom, varje morgon vill hon leka, springer till mig skäller, springer till ”bläckfisken” som hon gillar och skäller. Markerar tydligt vad hon vill Lek med mig. Jag kastar och hon springer hämtar, nu har även Stacy och ibland Lisa fått för sig att de vill också vara med. Men Stella lyckas alltid, nästan, vinna över dem.
Stacy fick problem med magen, diare och blev inlagd flera dagar på Slöinge Djursjukhus. Var dålig i drygt en vecka.Troligen något hon fått i sig ute. Sommaren gick fort, många promenader ute och härliga bad. I augusti fick Lisa besöka tandläkaren, fick dessvärre dra ett par tänder. Vid återbesöket två veckor senare fick hon dra ytterligare några tänder. Det där med att borsta tänder!Det är inte lätt när hon lägger ner huvudet på bänken, vrider sig och rör huvudet i ett. Jag är rädd hon får tandborsten i halsen. Vi försöker ändå, fast blir inget bra resultat.
Slutet av augusti kräks Lisa, magsjuk och blodig diare. Det blir Slöinge Djursjukhus igen. Får stanna en natt. Men nästa dag samma sak igen, Nu är även Stella dålig. Så måndag morgon får jag åka med båda till Slöinge. Lisa läggs in, Stella är inte magsjuk, hon har livmodersinflammation och opereras på kvällen. Så nu ligger de på varsin avdelning. Rastgårdarna ligger intill varandra, så genom stängslet kan de hälsa på varandra. Livmoder och äggstockar opereras bort på Stella. På Lisa hittas ingen orsak, men hon blir bättre, hon får äta skonkost.
Året verkar kantas av veterinärbesök. Slutet av oktober får Lisa analsäcksinflammation, i november är det dags igen för analsäcksinflammation. Först i december är hon bra. Vi har nu bestämt oss för att operera bort analsäckarna. Det känns bra!Lisas bror Vincent opererade bort sina analsäckar för snart 2 år sedan och det gick väldigt bra.
I slutet av november fick vi besök flera dagar av Stellas son, Vincent och hans son Viking 7 mån. Det blev några härliga dagar med alla dessa fem cavalierer, fina promenader och mycket gosande.
Fick av veterinären veta att Cavaliererna har större analsäckar än andra raser, vilket gör att det är svårt att tömma dem.
Nu när nya året inträtt hoppas jag på ett år utan massa veterinärsbesök utöver operationen av Lisas analsäckar i slutet av januari.
Otroligt vad tiden rusar iväg. Våren på gång och hundarna gillar det, bättre väder inget regn. Just nu! Lisa har inte hittat på nya upptåg, Stacy är lugn som vanligt, däremot mår inte Stella så bra. Hon har ett trasigt korsband på höger bakben, samt som dessutom är angripen av artros, haltar och skall ta det försiktig, men det tar hon inte så stor hänsyn till. Positivt var veterinärens utlåtande om henne: en väldigt frisk cavalier med ett jättefint hjärta helt utan anmärkning. Det tyckte jag var trevligt, hon blir 12 år i juli.
Vincent, Pick Me Up’s Joseph har blivit pappa till 7 ljuvliga valpar. Jag hade lust stoppa en innanför tröjan när jag besökte denna ljuvligt fint tecknade kul. Finns inget så mysigt som gosiga cavaliersvalpar.
Vincent blev 2023 ÅRETS ALLROUNDCAVALIER för andra året i rad.Kan man som Uppfödare bli annat än lycklig över en sådan hund OCH hans matte som har tränat honom så fint och visar att Cavalieren inte bara är en sällskapshund, utan även en hund som du utöver hundutställningar kan träna i viltspår, Nosework och mycket annat